Fredrik I:s 294:e kröningsdag

Kung Fredrik I kröntes till Sveriges konung den 3 maj 1720, efter att hans hustru - som blivit regerande drottning 1718 då brodern Karl XII dött barnlös - avsagt sig tronen till förmån för sin make. Efter Karl XII:s död förlorade kungen, eller drottningen, enväldet (som Gustav III dock återinförde 1772). Fredrik I var en ännu mer maktlös regent än hans drottning varit, de båda samt kungens efterträdare regerade under den tidsepok vi idag kallar frihetstiden på grund av att folket var fria från de enväldiga kungarna Karl XI och XII.

Fredrik I var till en början populär hos svenska folket som kung. Han var glad och välvillig. Men efter freden i Nystad 1721 avträdde Sverige Livland, Estland, Ingermanland och en del av Karelen till ryssen. Denna förlust skylldes förstås på kungen, och det hade väl svenska folket rätt i. Fredrik tappade folkets förtroende för honom allt mer, då han under sin regeringstid mest ägnade sig åt nöjen och sina egna intressen - mätresser och kärleksaffärer. Hedvig Taube - drottning Ulrika Eleonoras (Fredrik hustrus) kammarjungfru, som inte var mer än 16 år gammal då kungen började uppvakta henne - födde honom två söner och två döttrar. Äktenskapet med stackars Ulrika Eleonora förblev barnlöst.

Fredrik I iförd kröningsdräkt.