söndag 11 maj 2014

Karl XIV Johans 196:e svenska kröningsdag

Den 11 maj 1818, då adoptivfadern Karl XIII dött några månader tidigare, kröntes Sveriges och Norges nya konung - Karl XIV Johan - i Stockholm. 1815 hade kronprins Karl Johan tillsammans med sin svenska armé tagit sig till Norge, danskarnas kära provins, där slag utkämpades. Svenskarna vann och Karl Johan grundade en union mellan Sverige och Norge, som han velat göra i några år. Därav skulle Karl XIV Johan även krönas till Norges konung i Trondheim i september samma år.


Karl XIV Johan kröns till Sveriges konung.

Karl XIV Johan hette från början Jean Baptiste Bernadotte och kom från den lilla franska staden Pau, som ligger nära spanska gränsen. Jean Bernadotte kom att av en slump bli Sveriges kronprins. Efter att Gustav IV Adolf avsattes 1809 blev farbror Karl kung. Karl XIII var gammal, senil och barnlös - vad skulle hända med den svenska monarkin om Karl plötsligt avled och ingen tronarvinge fanns till hands? En viss Carl Otto Mörner fick en idé. Han begav sig till Paris och sökte upp en av Napoleon I:s, "världshärskarens",  mest framgångsrika marskalkar; Jean Bernadotte. Bernadotte svarade förvånad, när Mörner framfört sin önskning om att få Bernadotte som svensk kronprins, att han skulle tänka på saken.

Några dagar gick, Carl Otto Mörner blev allt mer otålig. I Paris stötte han oväntat på svensken Fabian Wrede, som hade en hög ställning inom svenska armén. Mörner berättade om sina tankar om den svenska tronföljden för Wrede, som lyssnade och tyckte att det Mörner sade lät ganska klokt. Fabian Wrede lovade att själv tala med marskalk Bernadotte inom en snar framtid.

Då Jean Bernadotte fick besök av ytterligare en svensk började han fundera allt mer på om svenskarna faktiskt var i behov av en stor fältherre som han, en av kejsar Napoleons marskalkar. Kronprins, senare kung, av Sverige - det lät minsann inte så dumt. Bernadotte tackade ja till erbjudandet. Han lovade dessutom Sverige en stor summa pengar att betala statsskulder med ifall han blev vald till tronföljare.


Det så kallade Örebroporträttet av marskalk Bernadotte som visades upp vid riksdagen 1810.

I en regnig riksdag i Örebro i juli 1810 valdes Jean Baptiste Bernadotte till Sveriges tronarvinge. En av dem som starkt stödde honom var Jean Antoine Fournier, en fransk köpman som var på besök i Sverige. Fournier berättade om Bernadottes rikedom (som inte riktigt var så stor som folket hoppats på), som svenskarna lockades av. Till slut stod beslutet fast: Jean Bernadotte skulle bli ny kronprins.

Då Bernadotte fick veta detta berättade han allt för kejsar Napoleon, som till en början tyckte att det var en mycket god idé att Bernadotte så småningom skulle bli Sveriges kung. Napoleon var säker på att Bernadotte skulle ställa upp för Frankrike, sitt fädernesland, då det behövdes (Bernadotte gjorde dock det motsatta). De två herrarna tog farväl av varandra.


Den 20 oktober 1810 satte Jean Bernadotte för första gången sin fot på svensk mark, i Helsingborg. Han reste genom landet upp till Stockholm och det var en ganska lång resa på den tiden. När han stannade för att rasta stirrande människor nyfikna på Sveriges nya tronarvinge. Jeans hustru Désirée och deras son, den elva år gamle Oskar, fick så länge stanna i Paris. Till Sverige skulle de komma i december 1810. Désirée trivdes inte i Sverige och återvände till Frankrike för att sedan stanna där i tolv år.


Jean Bernadotte på väg till Helsingborg för att snart påbörja ett nytt kapitel i sitt liv; som Sveriges kronprins.

Den 2 november tågade Bernadotte högtidligt in i Stockholm för att tas emot av sin adoptivfar, Sveriges konung, Karl XIII. Stockholmarna ska ha beundrat den stilige Jean Bernadottes längd - han var hela 185 cm lång, vilket var mycket ovanligt på den tiden - men Bernadotte rusade in genom slottsportarna, folket hann inte se mycket av kronprinsen. Karl XIII var till en början skeptisk mot sin nye adoptivson, men blev efter ett tag mycket förtjust i honom. Den 5 november blev Jean Baptistes nya officiella namn Karl Johan.

Karl Johan, som var van vid det varma Frankrike i söder, tyckte att Sverige var ett mycket kyligt land. Han stannade helst kvar i sängen till fram på eftermiddagen. Han arbetade gärna och oftast i sin sängkammare, eftersom det var där han spenderade den största delen av sin tid som kung. Detta har i efterhand kallats "Sängkammarregementet".


Karl Johan regerar riket sittandes i sängen.

Folkskolan infördes i Sverige under Karl Johans regeringstid - år 1842 - dock på initiativ av sonen, kronprins Oskar, som man så småningom skulle kunna kalla Sveriges första moderna kung.

Det var också Karl XIV Johan som gav namn åt Karl Johan-svampen, som man började tillaga och äta under hans tid.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar