måndag 11 augusti 2014

I kungligheters fotspår - i Norrland

Onsdagen den 30 juli, alltså för ungefär en och en halv vecka sedan, åkte jag tillsammans med min moster och hennes dotter (min kusin) till Leksand, Dalarna, där min mormor och morfar bor. Till den helgen kom också mamma, pappa och bror min upp från Stockholm. Tisdagen den 5 augusti lämnade jag, min bror Anton, mormor och morfar Leksand och begav oss upp mot Östersund, Jämtland.

På vägen rastade vi utanför Sveg, Härjedalen, och stannade ännu en gång i den lilla orten Älvros för att titta på vackra Älvros gamla kyrka. Kyrkan har förmodligen anor från 1500-talet, men byggdes ut och flyttades till nuvarande plats på 1630-talet.


Kyrkans klockstapel.

I kyrkans entré hänger på väggen ett inramat dokument. Texten lyder: "Till Älvros Församling om erkänsla för intresserad och värdefull medverkan för 'Gustaf V:s 90-årsfond för Sveriges ungdom'. Stockholms slott den 16 juni 1948."
Sedan följer Gustaf V:s namnteckning. Lite lustigt att vi fick se dokumentet, just i en liten ort i Härjedalen.


Korsar man vägen vid Älvros gamla kyrka får man syn på en så kallad milstolpe eller milsten, som förr användes för att mäta avståndet längs vägar. Mätningen i Sverige utgår från Stockholms slott. Just den här milstolpen är från år 1785. Den är försedd med Gustav III:s monogram, eftersom den först restes under hans regeringstid. Även med namnet F. A. U. Cronstedt, som står för Fredrik Adolf Ulrik Cronstedt - den dåvarande landshövdingen i Gävleborgs län. På senare tid, förmodligen någon gång under 1900-talets första hälft, togs milstolparna ned. Dessa sattes dock åter på sin rätta plats under åren 2004-2008.


Under eftermiddagen kom vi till sist fram till Östersund, en stad som Gustav III grundade i oktober 1786. Mitt i staden, mitt emot hotellet vi bodde på, ligger busstorget som fått namnet Gustav III:s torg - något jag tycker var lite roligt. Tyvärr finns inga kungliga statyer i Östersund. En Gustav III i brons hade inte förfulat staden.

Dagen därpå gjorde vi en dagsutflykt till Åre. I tätorten Duved, Åre kommun, finns ett monument rest 1892 till minne av de karoliner som frös ihjäl på fjällen i trakterna mellan Åre och Trondheim. Kung Karl XII sände under sensommaren år 1718 sin stora armé till Norge. General Carl Gustaf Armfeldt blev den jämtländska delens, men även resten av den norrländska delens och finska delens, av den svenska armén överhuvud. Karl XII gav Armfeldt order om att marschera från Jämtland mot norska Trondheim, som var en stor stad även på 1700-talet, och viktig för Sveriges kung att inta. Konungen själv skulle röra sig med sin större del av armén i trakterna kring Kristiania, staden som idag heter Oslo.

General Armfeldts utgångspunkt för marschen mot Trondheim var Duveds skans, som anlades 1658 som skyddsplats mot framträngande fiender, platsen där Karolinermonumentet idag står. Armfeldts soldater plundrade och stal proviant och annat som kunde vara till nytta för armén, på väg mot Trondheim. Sällan betalades norska bönder för det de tvingades lämna ifrån sig. Många fick däremot en så kallad skuldsedel - denna kunde lämnas in till Karl XII, när han väl blev Norges kung, och bytas mot pengar. Men dessa skuldsedlar förblev helt meningslösa, eftersom Karl aldrig blev norsk kung. I stället sköts han vid Fredrikstens fästning, Fredrikshald (nuvarande Halden), den 30 november 1718. Kulan genomborrade kungens bägge tinningar, Karl XII avled omedelbart.

När budet om kung Karls död nådde general Armfeldt i slutet av december, hade generalen ännu inte anfallit Trondheim. Kriget mellan Sverige och Danmark-Norge var slut och Carl Gustaf Armfeldt drog sig tillbaka med resterna av sin här. Det var under nyåret 1718-1719 hela 3000 man miste livet på fjällen i Jämtlandstrakten. Dessa 3000 karoliner var ungefär hälften av soldaterna i Armfeldts här som varit i livet när konungens dödsbud nådde dem. Den första svenska by som de överlevande karolinerna nådde efter återtåget var lilla Handöl - dit kom jag aldrig. Men Karolinermonumentet strax utanför Duved fick jag i alla fall se.




"1719 ÅRS CAROLINER AF FOSTERLANDET", är ingraverat i monumentet.


Informationstavla nedanför Duveds skans gällande Karolinernas dödsmarsch.

Den större vägen som går genom Duved heter för övrigt Karolinervägen, efter Armfeldts soldater som frös ihjäl i trakten.

Senare åt vi lunch, medhavd matsäck, i en liten fäbod vid en bystuga i Åre. Det började spöregna, därför valet av matplats. Det var dock ganska mysigt i den lilla fäboden. Min morfar skojade om att vi var karoliner som nyss vandrat nedför Åreskutan. Hade vi varit det hade det förstås inte varit så enkelt att hitta en viloplats där det bjöds på mat, då de överlevande soldaterna inte bara var tre stycken, och Sverige vid den tidpunkten var ett mycket fattigt land. Men i fantasin går allt - jag kunde till och med vara den döde Karl XII, morfar den sedan många år tillbaka avlidne greve Carl Piper. Min bror Anton var general Armfeldt, som faktiskt överlevde dödsmarschen. Mormor fick vara gårdens husmor.

Torsdagen den 7 augusti spenderade vi på Jamtli, en "friluftspark" med historiska miljöer från olika tidsåldrar. Påminner om Stockholms Skansen. Bland annat kan man uppleva 1780-talet, 1890-talet och 1950-talet. Personalen är utklädd i tidsenliga kläder för varje epok. Dock kan man inte prata med dessa om "nutiden", alltså 2010-talet, då de lever i sitt "nu", till exempel 1940-talet. Morfar irriterade sig lite på detta, eftersom det var svårt att få någon egentlig information om byggnaderna som flyttats till Jamtli Historieland.

Men jag diskuterade Fredrik I och Gustav III lite grann med en man från den senare hälften av 1700-talet.

"År 1942" besökte vi några arbetande män i en liten stuga i skogen. Av dessa fick morfar en kopia av en svensk tidning anno 1942. Lite roligt att läsa den, med tanke på att innehållet är 72 år gammalt.

På en gård från slutet av 1800-talet hänger på väggen en bild av den dåvarande svenska kungafamiljen, samt ett annat porträtt av kung Oskar II.

I mejeriet, där barn kan lära sig hur det går till i ett riktigt mejeri och även hur det gick till förr i tiden, hänger flera låtsas-kohuvuden på väggarna. Bredvid dessa finns skyltar med kornas namn, födelsedatum, föräldrars namn med mera. Jag tycker att Liljas far har ett mycket intressant namn...


En tjur med samma namn som den käre svenske kungen, Gustav III?

I Jamtlis villa från 1970-talet finns i källaren en bild av kung Karl XIV Johan - något som jag gladde mig åt.


I butiken på Jamtli köpte jag, inte riktigt en bok, utan snarare ett häfte på 40 sidor med information om Karolinernas dödsmarsch. Texten har Anders Hansson formulerat.

Jag, Anton, mormor och morfar sov också en natt i Sundsvall, staden som fick sina stadsprivilegier år 1621 av Gustav II Adolf. På stora torget i centrala Sundsvall har därför rests en staty av krigarkungen.


Resan var i sin helhet väldigt trevlig.

1 kommentar:

  1. Hej, undrar om ni vet något om en staty över byggherren s.k. Bygg-Olle som deltog i uppbyggandet av Sundsvall i slutet av 1800-talet.
    Jag släktforskar och vet att Bygg-Olle är min morfars bror.
    Mvh
    Christina Danielsson

    SvaraRadera