Ulriksdals slott

I förrgår, den 24 augusti, besökte jag Ulriksdals slott - ett av de elva svenska kungliga slotten. Slottet uppfördes i senrenässansstil under åren omkring 1640 för den inflytelserike fältmarskalken Jacob De la Gardie. Arkitekten hette då Hans Jacob Kristler. Slottet fick namnet Jacobsdals slott, efter Jacob De la Gardie, när de båda flygelbyggnaderna stod färdiga 1645.

Efter Jacob De la Gardies död 1652 ärvde sonen Magnus Gabriel De la Gardie Jacobsdal. Han sålde det i sin tur vidare till drottning Kristina, som uppskattade slottet mycket. Vid drottningens abdikation 1654 lämnade hon dock tillbaka Jacobsdals slott till Magnus Gabriel och hans hustru Maria Eufrosyne av Pfalz. I entrén till Ulriksdals slott hänger därför idag två porträtt av Magnus Gabriel De la Gardie och ett av Maria Eufrosyne (samt ett av den unge Karl [XII]).

Änkedrottning Hedvig Eleonora, Karl X Gustavs gemål och Maria Eufrosynes svägerska, köpte Jacobsdals slott år 1669. Hedvig Eleonora lät arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. renovera Jacobsdals slott och bygga om det till ett, vid den tidpunkten, modernt barockslott. Detsamma gjorde änkedrottningen med Drottningholms slott och Strömsholms slott. Hedvig Eleonora höll sig främst till Jacobsdal, om hon inte spenderade tid på Stockholms slott.

Dagens Ulriksdals slott, fotograferat av mig i olika vinklar.

I juli 1684 besökte drottning Ulrika Eleonora (d.ä.) sin svärmor, änkedrottning Hedvig Eleonora, på Jacobsdals slott. Ulrika Eleonora var höggravid för fjärde gången. Äldsta dottern Hedvig Sofia och äldsta sonen Karl (XII), levde ännu och de båda skulle komma att uppnå vuxen ålder. Prins Gustaf var också vid liv, men skulle inte vara det länge till. Drottningen hoppades på att den kommande födseln av hennes fjärde barn skulle gå bra. Men allt gick så fort, Ulrika Eleonora hann inte ta sig till Stockholms slott när värkarna hade satt igång - prins Ulrik föddes på Jacobsdals slott, den 22 juli. Slottets värdinna, Hedvig Eleonora, var chockad, men mycket lycklig. I kungafamiljens glädjeyra skänkte hon slottet till sin yngsta sonson, Ulrik. Från och med att denne erhöll slottet i dopgåva har det kallats Ulriksdals slott.

Porträtt av prins Ulriks föräldrar, på Ulriksdals slott.

Tragiskt nog avled prins Ulrik 1685, ett år gammal. Brodern Gustaf gick bort samma år. Ulriksdals slott kom åter i Hedvig Eleonoras ägo. Det var det fram till hennes död 1715, då slottet blev statens egendom.

Ulriksdals slott var obebott under några decennier av 1700-talet, men stod inte helt öde. Drottning Lovisa Ulrika inrättade Ulriksdals slottsteater, eller Confidencen, på slottsområdet 1753. Slottets salar användes också emellanåt som festlokaler av Gustav III. Dennes gemål, Sofia Magdalena, levde på slottet som änkedrottning och avled där år 1813.

Från år 1822 användes slottet av Karl XIV Johan som invalidinrättning för svenska krigsveteraner från Finska kriget och Napoleonkrigen. Den siste av dessa veteraner dog 1849. Ulriksdals slott stod åter tomt.

Kung Karl XV och drottning Lovisa spenderade mycket tid på slottet under 1860- och 1870-talen. Här samlade Karl antika föremål, porslinsserviser och vaser samt blandad konst - porträtt och landskapsmålningar. Kungen själv var en skicklig målare och flera av hans tavlor hänger på Ulriksdals slott.

Målning av Karl XV; en vinterdag på Djurgården.

Drottning Sofia, Oskar II:s änka och Karl XV:s svägerska, bodde en tid på slottet efter sin makes död 1907. Hon lät inreda en salong i nyrokoko-stil. Man förmodar att "tapeterna" som satts upp på väggarna har broderats av prinsessan Sofia Albertina - yngre syster till kungarna Gustav III och Karl XIII - och hennes hovdamer.

Det sägs för övrigt att greven, riksrådet och fältmarskalken Carl Gustaf Wrangel ska ha sovit i en av de gamla sängarna som finns på Ulriksdals slott, men detta är förmodligen inget mer än en skröna.

I ett av rummen täcks väggarna helt av blå- och rödmönstrat porslin från 1700-talet. Lite ovanligt, med tanke på att plattorna är så gamla.

Drottning Hedvig Eleonoras välbevarade skrivbord har flyttats till Ulriksdals slott, där man helt enkelt kan besöka det.

Ett porträtt av änkedrottningen hänger på väggen ovan skrivbordet.

Kronprins Gustaf (VI) Adolf levde med sin andra hustru Louise på Ulriksdals slott från 1920-talet. Med dem var också Gustaf Adolfs fem barn från hans tidigare äktenskap med Margareta av Connaught; Gustaf Adolf, Sigvard, Ingrid, Bertil och Carl Johan. Kronprinsen bestämde att den dunkla Riddarsalen, som stod orörd sedan Karl XV:s tid, skulle bli ett familjeanpassat vardagsrum. Salen ljusades upp. De nya, modernare möblerna designades av Carl Malmsten. Än idag ser salen ut som den gjorde på Gustaf Adolfs och Louises tid. Även köket står stilla i tiden.

Kokrummet på Ulriksdals slott.

Jag och min familj gick en guidad visning. Salarnas inredningsstilar är, som du, kära läsare, förmodligen redan har förstått, blandade. Som sagt, allt från senrenässans till 20-talsstil, så Ulriksdals slott var kul att utforska. När visningen var över gick jag och tittade snabbt tillbaka på allt, samt fotade några rum här och var. Fotografering är egentligen förbjuden, men jag var så elak att jag smygfotade (utan blixt) när slottet var så gott som tomt. I entrén hängde också ett inramat brev undertecknat av Karl XIV Johan, som jag ville fotografera. Men då tittade kvinnan som tog inträde lite misstänksamt på mig och jag fick lägga mobiltelefonen i fickan utan att ha tagit några bilder.

I slottets "målarrum" för barn kan man rita en teckning och hänga upp den på väggen. Det var inget jag gjorde, men jag kikade på teckningarna av andra som redan hängde på väggarna. En av dessa skrattade jag åt; den var en tryckt bild av Magnus Gabriel De la Gardie och Maria Eufrosyne av Pfalz - men utan kläder.

"Hur skulle Magnus Gabriel och Maria Eufrosyne vara klädda om de hade levt idag? Rita egna kläder åt paret.", stod det på pappret.

Maria Eufrosyne och Magnus Gabriel porträtterade av Hendrik Münnichhoven 1653.

Frågan är; hade paret sett ut så här 2014?

Vi fikade på Ulriksdals slottscafé. Där inne hänger, på väggarna, porslinstallrikar med bilder av Sveriges monarker med gemåler från 1523. Dock med undantag för Katarina av Sachsen-Lauenburg, Katarina Stenbock och Gunilla Bielke.

Har man betalat inträde för Ulriksdals slott kommer man också in på Orangerimuseet, det före detta orangeriet, där det i början av 1600-talet odlades apelsiner och citroner. Idag är det ett skulpturmuseum, där man kan få syn på några svenska kungar. Där får man inte heller fotografera, men jag gjorde det i alla fall. Igen.

Skulptur föreställande Karl XIV Johan till häst, snarlik den staty som idag står vid Slussplan, Stockholm.

Ett urval Karl XII-skulpturer.

Byst à la Karl XII.

Det var vad som hände under mitt besök på Ulriksdals slottsområde. Ett mycket trevligt slott. Jag planerar att bo där om vårarna, resten av året håller jag till på Stockholms slott - om jag inte då och då gör en dagsutflykt till Rosendal. (I wish.)

Tjusig blomsterrabatt!