Katarina av Sachsen-Lauenburg, en tysk hertiginna, gifte sig på sin 18-årsdag med Sveriges förste Vasakung, som alltså var ingen mindre än Gustav Vasa själv. Uppkomlingen Gustav ville som ny svensk regent knyta viktiga släktband till europeiska, men också svenska, gamla kungliga ätter. Katarina passade i det sammanhanget mycket bra som brud. Hon härstammade nämligen från den svenska Folkungaätten, eller Bjälboätten.
Gustav Vasa ville, efter att ha framfört sitt frieri, göra ett gott intryck på sin blivande maka och hennes familj. Han skickade därför dyrbara smycken med kurir till hertigdömet Sachsen-Lauenburg. Katarina och hennes äldre syster Dorothea tog lycksaliga emot gåvorna. Men en kvinna som inte blev så glad var systrarnas mor, Katarina av Braunschweig-Wolfenbüttel. Skulle inte hon få någon present? Hon som faktiskt var brudens mor, och Gustavs blivande svärmor. Katarina den äldre ifrågasatte detta och när kuriren kom tillbaka till Sverige med hertiginnans bud blev Gustav Vasa nervös. Han lät snabbt skicka ett brev till Sachsen-Lauenburg, i vilket han meddelade att hertiginnan Katarina av Braunschweig-Wolfenbüttel så småningom skulle få en vacker damsadel i gåva. Denna exklusiva sadel hade Sveriges kung beställt för länge sedan, men den hade tyvärr inte hunnit bli klar än, påstod Gustav.
Kungen lät faktiskt tillverka den här damsadeln som hertiginnan av Sachsen-Lauenburg så småningom nöjd tog emot.
Den 24 september 1531 ägde vigseln mellan Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg rum i Stockholm. I och med detta blev Katarina drottning av Sverige. Äktenskapet ska inte ha blivit särskilt lyckligt. Det varade bara i fyra år, då Katarina avled som ung, men under dessa fyra år ska drottningen ha klagat mycket på Sverige och det svenska, som hon uppenbarligen inte trivdes med.
Endast ett barn föddes i äktenskapet; Katarina nedkom med den framtida kung Erik XIV år 1533.
Gustav Vasa ville, efter att ha framfört sitt frieri, göra ett gott intryck på sin blivande maka och hennes familj. Han skickade därför dyrbara smycken med kurir till hertigdömet Sachsen-Lauenburg. Katarina och hennes äldre syster Dorothea tog lycksaliga emot gåvorna. Men en kvinna som inte blev så glad var systrarnas mor, Katarina av Braunschweig-Wolfenbüttel. Skulle inte hon få någon present? Hon som faktiskt var brudens mor, och Gustavs blivande svärmor. Katarina den äldre ifrågasatte detta och när kuriren kom tillbaka till Sverige med hertiginnans bud blev Gustav Vasa nervös. Han lät snabbt skicka ett brev till Sachsen-Lauenburg, i vilket han meddelade att hertiginnan Katarina av Braunschweig-Wolfenbüttel så småningom skulle få en vacker damsadel i gåva. Denna exklusiva sadel hade Sveriges kung beställt för länge sedan, men den hade tyvärr inte hunnit bli klar än, påstod Gustav.
Kungen lät faktiskt tillverka den här damsadeln som hertiginnan av Sachsen-Lauenburg så småningom nöjd tog emot.
Den 24 september 1531 ägde vigseln mellan Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg rum i Stockholm. I och med detta blev Katarina drottning av Sverige. Äktenskapet ska inte ha blivit särskilt lyckligt. Det varade bara i fyra år, då Katarina avled som ung, men under dessa fyra år ska drottningen ha klagat mycket på Sverige och det svenska, som hon uppenbarligen inte trivdes med.
Endast ett barn föddes i äktenskapet; Katarina nedkom med den framtida kung Erik XIV år 1533.
Katarina och Gustav avbildade på sitt gravmonument i Uppsala domkyrka; med dem vilar Margareta Leijonhufvud, som var Gustav Vasas andra gemål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar