Sjutton år gammal gifte sig knektdottern Karin Månsdotter av folket med den då dubbelt så gamle kung Erik XIV. Detta blev förstås en skandal. Inte kunde konungen av Sverige gifta sig med en flicka med så simpel bakgrund som Karin; hon var varken adlig eller kunglig! Hon hade tidigare arbetat på slottet som kammarjungfru åt Eriks yngsta halvsyster, Elisabet. Dessutom hade Erik och Karin redan två barn, Sigrid och Gustav, som alltså hade fötts innan paret ingick äktenskap. Inte gick det an!
Erik var, och blev med åren allt mer, sinnessjuk. Han hade främst förföljelsemani, fick för sig att alla var ute efter att mörda honom och ta tronen ifrån honom. Under dessa för kungen mycket svåra år, fanns Karin alltid där och stöttade honom. Men helt plötsligt, i september år 1568, tillfångatogs och avsattes Erik. Hans familj gick samma öde till mötes. Eriks yngre halvbror Johan utnämnde sig själv till kung Johan III. Brodern Karl (IX) hade också varit med på planerna att avsätta den "galne" kungen. Både Johan och Karl menade att Erik inte var en lämplig regent för Sverige.
I nio långa år förblev Erik och Karin fångar och flyttades runt mellan olika slott. Efter en period fick de inte ens vara tillsammans - då Karin och dottern Sigrid levde i relativt mild fångenskap på Åbo slott satt Erik någon helt annanstans. Sonen Gustav skickades visserligen, på order av Johan III, till Polen. Detta var något Karin Månsdotter fällde många tårar för.
Efter den före detta Erik XIV:s död 1577 friades Karin och Sigrid. Kung Johan hade förmodligen en del skuldkänslor över hur han behandlat den sorgsna, avsatta drottningen och hennes dotter. Han skänkte Karin gården Liuksiala med omgivningar, som låg i Finland, nära Tammerfors. Där levde Karin till en början tillsammans med Sigrid. Karin drog sig tillbaka, man hörde inte mycket gällande henne, men hon ska ha haft det gott ställt.
År 1582 bjöd Johan III och drottning Katarina Jagellonica Karin och Sigrid till Stockholms slott. Vid besöket fick Karin ännu mer mark i närheten av sin gård, i sin ägo.
Karin fick också träffa sonen Gustav år 1596, som då sedan länge var en vuxen man; mötet ägde rum i nuvarande Tallinn. Gustav återvände aldrig till Sverige efter att Johan skickat bort honom.
Karin Månsdotter avled den 13 september 1612. Hon hade haft ett omskakande liv; kanske var hon lycklig när hon tog sitt sista andetag, kanske inte. Hon begravdes i Åbo domkyrka; där vilar hon än idag som den enda drottning som begravts i Finland.
.jpg)
Erik var, och blev med åren allt mer, sinnessjuk. Han hade främst förföljelsemani, fick för sig att alla var ute efter att mörda honom och ta tronen ifrån honom. Under dessa för kungen mycket svåra år, fanns Karin alltid där och stöttade honom. Men helt plötsligt, i september år 1568, tillfångatogs och avsattes Erik. Hans familj gick samma öde till mötes. Eriks yngre halvbror Johan utnämnde sig själv till kung Johan III. Brodern Karl (IX) hade också varit med på planerna att avsätta den "galne" kungen. Både Johan och Karl menade att Erik inte var en lämplig regent för Sverige.
I nio långa år förblev Erik och Karin fångar och flyttades runt mellan olika slott. Efter en period fick de inte ens vara tillsammans - då Karin och dottern Sigrid levde i relativt mild fångenskap på Åbo slott satt Erik någon helt annanstans. Sonen Gustav skickades visserligen, på order av Johan III, till Polen. Detta var något Karin Månsdotter fällde många tårar för.
Efter den före detta Erik XIV:s död 1577 friades Karin och Sigrid. Kung Johan hade förmodligen en del skuldkänslor över hur han behandlat den sorgsna, avsatta drottningen och hennes dotter. Han skänkte Karin gården Liuksiala med omgivningar, som låg i Finland, nära Tammerfors. Där levde Karin till en början tillsammans med Sigrid. Karin drog sig tillbaka, man hörde inte mycket gällande henne, men hon ska ha haft det gott ställt.
År 1582 bjöd Johan III och drottning Katarina Jagellonica Karin och Sigrid till Stockholms slott. Vid besöket fick Karin ännu mer mark i närheten av sin gård, i sin ägo.
Karin fick också träffa sonen Gustav år 1596, som då sedan länge var en vuxen man; mötet ägde rum i nuvarande Tallinn. Gustav återvände aldrig till Sverige efter att Johan skickat bort honom.
Karin Månsdotter avled den 13 september 1612. Hon hade haft ett omskakande liv; kanske var hon lycklig när hon tog sitt sista andetag, kanske inte. Hon begravdes i Åbo domkyrka; där vilar hon än idag som den enda drottning som begravts i Finland.
Karin, tecknad av den avsatte Erik XIV i hans fångenskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar