I juni år 1654 abdikerade drottning Kristina, som avslöjade att hon var katolik och flyttade till Rom. Hennes kusin, Karl Gustav av Pfalz, insattes snart som ny svensk regent och blev den förste monarken av den pfalziska ätten på Sveriges tron. Nackdelen med denne regent var att han ännu inte var gift. En av kungens många viktiga uppgifter var att se till att det fanns en legitim tronarvinge. En sådan hade inte Karl X Gustav.
Kristina, som var på från Sverige ner till Italien, hälsade på i de europeiska furstehusen under resans gång. Hon stannade i hertigdömet Holstein-Gottorp, där hon fick möta hertigens många barn. Ett av dessa var den unga prinsessan Hedvig Eleonora, fjärde äldsta dotter till hertigen. Kristina visste att Sverige gärna ville ha en allians med Holstein-Gottorp; kung Karl Gustavs äktenskap kom, liksom så många andra kungliga äktenskap, att spela en politisk roll. Kristina framförde detta förslag till hertig Fredrik III, att kungen av Sverige kunde var intresserad av att gifta sig med en av hans döttrar. Hertigen svarade omedelbart ja - han tyckte att det var ett mycket gott förslag.
När man i Sverige fick reda på detta började man fundera på vilken av hertigens döttrar som var bäst lämpad att bli drottning av Sverige. Kristina i Rom föreslog Magdalena Sibylla, hertig Fredriks näst äldsta. Men Karl X Gustav var inte säker, så från Holstein-Gottorp skickade man porträtt av både Magdalena Sibylla och hennes lillasyster, Hedvig Eleonora. Karl Gustav valde den yngsta.
Saken var bara att Hedvig Eleonora redan var trolovad med en hertig Gustav Adolf av Mecklenburg. Man menade dock att kungen av Sverige var ett bättre kap och det fanns ingen anledning till att göra honom förargad - han skulle få sin vilja fram och Hedvig Eleonoras trolovning bröts. I stället förlovades Magdalena Sibylla med hertigen av Mecklenburg, de ingick äktenskap en av deras döttrar kom att bli drottning av Danmark.
Huvudanledningen till att Karl Gustav valde Hedvig Eleonora till gemål var att han ansåg henne vara mycket vacker. Han var inte den enda; svenska sändebud i Holstein-Gottorp beskrev henne vid tiden för förlovningen som en "en skön liten dygdig och synnerligen hjärtans behaglig puppa".
Hedvig Eleonora kom med skepp till Dalarö utanför Stockholm, där hon landsteg den 5 oktober 1654. Den månaden bodde hon på Karlbergs slott, fick träffa sin blivande äkta make för första gången och förberedde sig inför sitt intåg i Stockholm. Det skedde med pompa och ståt den 24 oktober, prinsessan eskorterades till slottet av Karl X Gustav. Där välkomnades hon av änkedrottningen, Kristinas mor. Maria Eleonora, som hade haft många svåra sorger i livet, gjorde sitt sista officiella framträdande vid vigseln mellan Karl Gustav och Hedvig Eleonora. Änkedrottningen avled året därpå.
Vigseln hölls alltså i Rikssalen på Stockholms slott samma dag som den blivande drottningens intåg i staden och hovet festade ordentlig de närmaste dagarna.
Man kan undra om paret egentligen lärde känna varandra särskilt väl. De var bara gifta i fyra år och större delen av den tiden tillbringade kungen i fält. Drottningen var visserligen med honom i perioder, men frågan är om de någonsin var fästa vid varandra. Det kan vi inte veta idag. Hedvig Eleonora födde ett barn, en kronprins, året efter bröllopet. Han fick namnet Karl, efter sin far, och växte upp till att bli kung Karl XI av Sverige.
"Hedvig Eleonoras giftermål med Karl X Gustaf", målning av Jürgen Ovens från 1654.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar