Rosendals slott

Idag besökte jag och min familj Rosendals slott på Djurgården i Stockholm. Det lilla slottet uppfördes på 1820-talet på initiativ av kung Karl XIV Johan, som vid färdigställandet hade det i sin ägo som lustslott. Slottets arkitekt var Fredrik Blom.

Vi gick alltså en guidad visning mellan tolv och ett. Vår guide var mycket kunnig och intresserad av ämnet, vilket var roligt. I princip allt som berättas känner jag dock redan till då tidsepoken är min favoritperiod i historien, men slottet var ändå intressant att få se då jag inte har varit där tidigare. Man får tyvärr inte fota det från insidan, så jag har googlat fram några bilder.

Rosendals slott är inrett i typisk empirestil, eller Karl Johan-stil som vi ofta kallar den i Sverige. Den sista som bodde på slottet var drottning Sofia, som avled år 1913. Efter hennes död blev slottet museum. Då iordningställdes också allt som det på ett ungefär såg ut under Karl Johans tid. Möblerna som stått i Karl XIV Johans sängkammare på Stockholms slott flyttades också till Rosendals slott. I grund och botten spenderade Karl Johan dock dagarna på och omkring slottet, han övernattade aldrig där.

Karl XIV Johans sängkammare på Stockholms slott...

...flyttades till Rosendals slott.

De flesta mattorna har bytts ut sedan 1820/30/40-talen, men har återskapats i samma mönster på samma vis som under det tidiga 1800-talet. Slottet påminner invändigt en del om Rosersbergs slott, det sistnämnda är dock större. Jag tycker att empiremodet är så tjusigt, så enligt mig är Rosendals slott helt underbart, både utvändigt och invändigt. Framför allt Karl Johans arbetsrum och alla hans böcker var fascinerande att se.

Att titta på porträtten av kungar och drottningar är också alltid roligt, även om det inte finns särskilt många på slottet. Ett av Karl XIV Johan, ett av Desideria, ett av Karl XIII och ett av drottning Josefina.

Då Rosendals slott byggts färdigt fanns ingen egentlig matsal, så Karl Johan övertalade Fredrik Blom att ordna en utbyggnad som kunde fungera som just matsal. Utbyggnaden blev barackliknande, golvet gungar lite när man går. Den skulle visserligen likna ett tält, vilket den gör om man står i utbyggnaden.

Karl XIV Johan betalade själv byggmaterialet och arbetskostnaderna för slottet. Helst skulle virket och inredningen vara svensk, då Sverige blev hans nya hemland när han kom från Frankrike.

I det centrala rummet, beläget på övervåningen, är, som jag har förstått det, allt original från Karl Johans tid och därför är det tillsammans med sängkammaren den enda sal på slottet man inte får kliva in i. I mitten av rummet står ett sällsynt och mycket ömtåligt bord, ett av tre i världen.

Ingen särskilt bra bild av målningen föreställande Karl Johan, men han vilar högra armen på bordet som står på Rosendals slott.

I Röda salongen, kung Karl XIV Johans salong, hänger ett porträtt av kungen. Det var i salongen visningen slutade. Också den är fantastiskt inredd, empiremöbler i rött - min favoritfärg. Man blir lite berörd när man tänker på att en fransman, född Jean Baptiste Bernadotte i lilla Pau, kämpade sig upp i samhället, utnämndes till kejsarens marskalk, "råkade" väljas till svensk kronprins, bytte namn till det mer svenska Karl Johan och blev Sveriges kung som jag ser upp till så mycket - att just han har vandrat runt i den där salongen.

Rosendals slott målat på 1840-talet av Axel Otto Mörner. Längst fram till häst ses Karl XIV Johan.